Access vård

Din fistel är din livlina och du har ett ansvar att se till att den hålls i ett gott skick. Det finns många saker som du kan göra hemma samt under behandlingen för att bidra till ditt långsiktiga välbefinnande och för att se till att dialysen kan utföras utan komplikationer. Alla är enkla - låt dem bli en del av din dagliga rutin.

Naturligtvis är varje patients fistel olika och kan på så sätt kräva olik vård. Diskutera med ditt vårdteam vilken vård som krävs av just dig - vi är här för att ge dig råd och stöd.

Våra blodkärl är inte lämpade för att tillhandahålla en tillräckligt och konstant blodflöde som behövs för dialys. Vi har två typer av blodkärl: vener och artärer. Våra vener ligger precis under huden och vi kan ofta se dem med blotta ögat. De kan också lätt punkteras, men blodflödet i venerna är alltför låg för dialysbehandling.

I artärerna strömmar det blod med ett högre tryck än i venerna. Men de är "gömda" mycket djupare under huden och de är därför mycket svårare att punktera. Artärer har en mycket stark puls och ett högt tryck, vilket inte är idealiskt för dialysbehandling. Därför behöver vi ett speciellt blodkärl som kallas fistel.

En fistel skapas under ett kort kirurgiskt ingrepp genom att ansluta en artär med en ven - det är därför det kallas "arteriovenös". Fistlar placeras oftast i underarmen. De nyskapade blodkärlen kombinerar egenskaperna hos artärerna och venerna: blodflödet och blodtrycket är högre än i en ven, medan blodkärlet har en påtaglig spänning som liknar spänningen som du kan känna när du rör vid en artär.

Under mognadsprocessen så blir blodkärlets diameter större och gör på så sätt det lättare att sätta in en nål. Även väggtjockleken hos fisteln ökar. Denna "mognadsprocess" tar vanligtvis två till sex veckor. Efter mognadsprocessen kan fisteln kannuleras, eftersom den nu tillåter en stor mängd blod att strömma in i extrakorporeala blodkretsen. Detta möjliggör för en effektiv hemodialys.

Arteriovenös fistel: kombinerar egenskaperna hos en artär och en ven

  • "Arterio" kommer från artär, vilket är ett blodkärl som transporterar snabbt strömmande blod som är rikt på syre från hjärtat till vävnaderna i kroppen
  • "Venös" kommer från ven, vilket är ett blodkärl som transporterar blodet bort från vävnaderna tillbaka till hjärtat för att samla in mer syre från lungorna
  • "Fistel" avser en förbindelse mellan två blodkärl som normalt inte är anslutna.

Kontrollera din fistel

Med tanke på att din fistel kommer att spela en stor roll för en framgångsrik dialysbehandling så är det verkligen viktigt att du håller den i gott skick. Din fistel behöver kontrolleras varje dag! Du bör både se till, lyssna och känna efter att din fistel är OK.

När du tittar på din fistelarm, var då noga med att kontrollera ifall det finns några tecken på rodnad eller svullnad.

Ett sätt att kontrollera om det finns en bra blodflöde genom din fisteln är att använda ett stetoskop. Detta görs för att lyssna efter ett ljud som kallas "bruit". Fråga ditt dialysteam hur man gör detta.

Det enklaste sättet är genom att lägga handen på din fistel. Du ska känna en rytmisk vibration/surrande känsla som kallas en "thrill". Ägna särskild uppmärksamhet om det känns ömt eller varmare än vanligt när du palperar din fistel.

Följ ett par enkla regler för att minimera risken för infektion eller tromboser, vilket är de vanligaste riskerna för din fistel:

Låt blodet röra sig fritt

Undvik tryck på din fistelarm då det kan leda till trombos, speciellt i ett tillstånd vid lågt blodtryck. Du bör undvika följande:

  • Bära åtsittande kläder eller begränsade objekt såsom klockor eller armband som skulle kunna orsaka en kompression av din fistel.
  • Sova på din accessarm då det kan leda till tillfälliga fistelveck och minska blodflödet.
  • För stor böjning av din fistelarm.
  • Mäta ditt blodtryck i fistelarmen med hjälp av en blodtrycksmätare. Detta bör undvikas då den uppblåsta manschetten kan framkalla en kompression av blodkärlen.
  • Blodprov eller injektioner. Vid detta fall måste en hemostas utföras. Görs detta av okvalificerad personal så kan de potentiellt skada fisteln.

Om du upptäcker några av dessa oroande symptomer: rodnad, svullnad, ömhet eller ökad temperatur runt fistelområdet - kontakta då omedelbart din läkare eller ditt dialysteam.

Håll det rent

För att undvika att eventuella bakterier migrerar från huden till blodomloppssystemet (vilket skulle kunna leda till en infektion) kom alltid ihåg att:

  • Tvätta accessområdet med vatten och tvål (som är avsatt för detta ändamål) varje dag och innan varje dialyssession.
  • Undvik att hosta eller nysa i fistelns riktning.
  • Avstå från att klia runt fisteln, särskilt runt accessområdet.

Skydda fisteln från skador

  • Undvik aktiviteter som kan orsaka skador på fisteln såsom att lyfta tunga föremål som resväskor eller packlådor. Till exempel när du handlar, ta då en vagn istället för en korg och använd inte din fistelarm till att bära hem dina tunga matkassar.
  • Utför sporter som inte kan överbelasta din fistelarm - till exempel jogging eller cykling.

Var försiktig med extrema temperaturer

Mycket höga eller låga temperaturer kan också orsaka negativa effekter på din fistel och leda till trombos. Det rekommenderas att inte utsätta sig för:

  • Hög värme (t.ex. bastu eller varma bad), eftersom det leder till kärlvidgning och minskar blodtrycket och blodflödet. Om du vill vara ute på en mycket varm dag - försök då att stanna i skuggan.
  • Överdriven kyla. Detta framkallar kärlsammandragningar och minskar därmed blodflödet i armar och ben, speciellt i fistelarmen. Kom ihåg att bära tillräckligt varma kläder om du vill få lite frisk luft under väldigt kalla dagar.
Liknande ämne

Innan du påbörjar din hemodialys behöver du en kärlaccess. Detta är platsen på kroppen där blod avlägsnas och återvändes under dialysen.

Rekommendation om förebyggande åtgärder i den dagliga rutinen